Året var 1926 - det hela började av en slump
Av en ren slump befann sig 18 åriga Inga Gentzel på Tranebergs IP där man arrangerade ett "prova på"-lopp, där hon sprang barfota och vann. Samma år gick hon med i Djurgårdens IF, som snabbt insåg hennes talang och potential. Klubben anmälde henne till uttagningarna för de kommande Internationella Kvinnliga Idrottsspelen i Göteborg (kallas felaktigt för "Den andra damolympiaden").
Inga vann uttagningen enkelt på 1000m (inofficiellt svenskt rekord - 3:30,0). Internationella Kvinnliga Idrottsspelen fullbordade ett makalöst debutår med en andra plats och en putsning av sitt PB med 20 sekunder (3:10,0 och inofficiellt svenskt rekord för andra gången).
Taktiken "full fart framåt"!
Inga var ingen taktisk löpare, utan hon började ofta sina lopp i mycket högt tempo. Oftast hade hon tillräckligt avstånd för att vinna loppen, men lyckades motståndarna få kontakt på slutet saknades krafter till spurten. Man kan hävda att det var en sådan taktikmiss, som låg bakom att en möjlig guldmedalj blev ett brons vid OS i Amsterdam (se nedan). I filmen "Inga Gentzel, en sjungande idrottsstjärna" berättar Gentzel själv att hennes taktik var medvetet vald eftersom hon hade uthållighet men saknade förmågan att spurta.
Dominerade svensk löpning
Inga blev svensk mästare på 800m vid det första inofficiella svenska mästerskapet 1927 och vid de officiella mästerskapen 1928–1931, samt på 200m 1929. Inga tränade och tävlade också i gång och i orientering. Totalt bärgade Inga sex SM-medaljer (sju om man räknar in 1927 års inofficiella SM):
| Personliga rekord |
SM-medaljer |
Mästerskap |
• 800m: 2:17,8 (1928)
• 1000m: 3:10,0 (1926)
• 1500m: 4:50,0 (1928)
• Mile (1609m): 5:00,0 (1928) |
Guldmedaljer:
800m: 1928, 1929, 1930, 1931
200m: 1929
Silvermedaljer:
1000m: 1926
|
Internationella Kvinnliga Idrottsspelen: BRONS (1926)
Olympiska spelen: BRONS (1928)
|
OS-drottningen som nästan blev kvar hemma (Amsterdam 1928)
Olympiska Spelen 1928 var första OS som inkluderade kvinnlig friidrott (fem grenar). Inga hade inför Amsterdam satt världsrekord på 800m vid en tävling i Stockholm (Sveriges första världsrekord för kvinnor, 2:20.4) och ansågs av allmänheten som en given OS-deltagare. I media hyllades hon både för sina resultat och hennes vackra löpstil.
Trots hennes framgångar, inklusive ett världsrekord, klargjorde Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) att man inte under några omständigheter skulle betala resekostnaderna för Gentzel eller någon annan svensk kvinnlig friidrottare. Detta beslut ledde till en intensiv debatt och Stockholms Dagblad startade en insamlingskampanj för att bekosta de berörda friidrottstjejernas deltagande. SOK gav motvilligt med sig, och Inga Gentzel och de fem andra tjejerna fick klartecken att resa till Amsterdam.
OS-tävlingarna
Inga tog sig enkelt till final efter att ha vunnit sitt försöksheat.
Inga anammade sin sedvanliga "full-fart-framåt-taktik" i finalen. Inga fanns med i täten redan från startskottet och bidrog till ett högt tempo, men med ca 100m kvar tog mjölksyran ut sin rätt. I spurten passerades hon av tyskan Batschauer-Radke och japanskan Hitomi.
Obekräftade och därför tveksamma uppgifter gör gällande att silvermedaljören Kinuye Hitomi senare visade sig vara en man.
Det blev alltså ett brons och värt att nämna är att alla tre medaljörer noterade en sluttid som var snabbare än Ingas gällande världsrekord. Ingas tid och svenska rekord (2:17,8) stod sig i 15 år.
SOK ångrar inte att de lyssnade på opinionen. Sverige vann två brons, ett med Ingas 800m och ett i diskus (Ruth Svedberg).
Inga Gentzel förblev sitt Djurgården trogen
Inga Gentzel verkar ha avslutat sin seriösa idrottskarriär 1932 på grund av skador, men hon höll kvar sitt engagemang i Djurgården! Gentzel var ordförande för Djurgårdens IF:s damsektion från 1938 och fortsatte att bidra till föreningen trots att hon bodde i Nyköping. Inga Gentzel är invald som medlem nr 29 i Djurgårdens Hall of Fame samt i Friidrottens stora grabbar & tjejer #177.
Ett liv i musik
Inga var inte bara en fantastisk idrottskvinna utan också mycket musikalisk. Hon växte upp i en musikalisk familj där pappa Karl var musiker. Tillsammans med sin syster Ulla Castegren och Anna-Lisa Cronström bildade hon sånggruppen Trio Rita (Spotifylista), som ofta spelades i radio, bl.a. i Sven Jerrings underhållningsprogram. Gruppen var oftast bakgrundskör till solosångare (bl.a. Edvard Persson) och gjorde flera inspelningar i början av 1930-talet. Ett smakprov: När våren kommer blir jag underligt svag
Vid sidan av Trio Rita arbetade Inga Gentzel som pianolärare i Nyköping.
